Tredje expeditionen - bjornbm/bord GitHub Wiki
Tolfte veckan i Rikets år 785.
Att fortsätta undersökningarna av en port som blottats av ett jordskred. Undersökningarna påbörjades av andra expeditionen.
Under förberedelserna så köper Cymbirr sig en rustning. Svinulf anställer hyrsvärdet Arryn istället för vägvisaren Yri som ogärna vill återvända till ormfolkets gravkammare (dessutom behöver de inte längre någon vägvisare för att hitta dit).
Strax innanför ingången till gravkammaren stöter gruppen på en blek liten vätte med ett stort huvud fullt av vassa tänder. Hen kallar sig ”Surgug” och är väldigt intresserad av mat och skatter. Hen har hittat en liten guldamulett (och ett litet ormskelett) i lerstatyn Svinulf knackade hål på i andra expeditionen. Det visar sig att Cymbirr studerade vättetunga innan han kom till Nordfäst och kan förstå Surgugs klickande dialekt. Surgug tackar ivrigt ja när gruppen matar henom och erbjuder henom att följa dem på jakt efter mer skatter.
Gruppen länsar de övriga tre lerstatyerna de fann under sitt förra besök och finner fler amuletter. Den ena lerstatyn har dessutom en silverring.
I den ceremoniella salen stör de och nedgör skeletten i de återstående två likkistorna. De finner i var kista ett silverdiadem och en guldamulett. Sedan kryper de ner i den en gång dolda men av vatten blottade gången under statyn söder om den ceremoniella salen.
De kommer ner i en smal gång som snart vidgar sig till en bred hall kantad av höga statyer av väl rustade ormfolkskrigare, och senare till en oktagonal sal med statyer i hörnen, dörrar i de flesta sidorna och en bassäng av mörkt och oljigt vatten i dess mitt.
När svinulf närmar sig bassängen kastar sig en mumifierad hand upp ur vattnet och försöker strypa honom. Ytterligare en hand kryper upp och får tag i Bryven som flyr i panik. Cymbirr sätter efter men hans svärd missar sitt mål och svärd och mumiehand gör tillsammans nästan slut på stackars Bryven innan bägge mumiehänderna är sönderhackade.
Gruppen bestämmer sig för att retirera ut ur gravkammaren för att sköta om den svårt skadade Bryven, men först avrättar de kallblodigt Surgug för att undvika eventuella obehagliga överraskningar medan de vilar.
Efter några timmars vila och omvårdnad är Bryven i mycket bättre skick och kan övertalas att följa med ned i gravkammaren igen. Väl nere i den oktagonala salen igen börjar de undersöka dörrarna.
Innanför den första dörren överraskas Svinulf av en blixt som skjuter ut från en metallskiva på väggen och bränner honom svårt. Därinne finns en liten gravkammare med en tom sarkofag.
Innanför den andra dörren möts de av rasmassor och kan höra ljudet av något som kastar sig av och an på andra sidan. De väljer att retirera och stänga dörren igen.
Innanför den tredje dörren finner de en gravkammare till och i dess sarkofag finner de en stinkande svart massa som en gång måste ha varit en av ormfolket. Massan skälver till och sträcker sig efter äventyrarna medan den börjar välla ur sarkofagen. Med Arryns hjälp hackar de den i bitar, men på bekostnad av tydlig korrosion på deras en gång blanka vapen. Inuti den nu livlösa massan finner de tre enkla guldringar som de plockar ut med hjälp av tänger.
Därefter bestämmer Cymbirr och Svinulf att de trängt långt nog för denna expedition och efter en natts vila ovan jord återvänder de till Nordfäst för att slicka sina sår och låta stadens vapensmed renovera deras vapen.