Basur den Måttfulle - helmgast/drangopedia GitHub Wiki

author: Ymir created_at: '2014-08-22T15:05:58Z' id: Basur den Måttfulle links: category:

  • Folk i Västlanden
  • Hedonister
  • Hämndlystna
  • Kefaler
  • Ärketjockisar
  • Äventyrsuppslag mention:
  • Ajjwya
  • Amir Ezra
  • Dunyawa
  • Iktahâr
  • 'Ismai''l IV'
  • Kaal
  • Kharim ben Okmar
  • Mhîmens livgarde
  • 'Omad Ûl-Shushan'
  • Salodan den Store
  • Trukheunuckerna title: Basur den Måttfulle

Kefal Basur ben Râwi, kallad "den Måttfulle", är herre över Alkarzans akvedukter, en hög och vördad befattning som kefalen likfullt inte tycks uppskatta nåt vidare. Som akvedukternas herre är det Basurs uppgift att inför Mhîmen ansvara för vattentillförseln i jättestaden; akvedukter, fontäner, bassänger och badhus, och också över parker, trädgårdar och grönska. Andra kefaler hade avundats honom hans post, för inte bara är vatten den heligaste av världens substanser, utan ämbetet ger också nästan obegränsade medel att göra sig ofantligt rik på olika typer av beskattning, utpressning och mutor. Men Basur är inte nöjd; han vill bara vara en av de trettio Iktaharerna, med land och arméer att förfoga över, och intrigerar därför ständigt för att usurpera Alkarzans herre kefal Ismai'ls tron. Dessvärre är Basur ungefär lika oduglig på att intrigera som han är på att sköta sitt ämbete, men medan Alkarzans vattenkvalitét stadigt försämrats under hans ledning, har flera av hans mer katastrofala planer räddats av den allierade kefal Salodan den Store av Kaal, vars agenter och bulvaner numera fyller Basurs hov till bredden. Basur har inte insett det, men Salodan är ganska nöjd med hans inkompetens - om Alkarzan förr eller senare drabbas av akuta vattenproblem skulle det försvaga inte bara Basur utan också Salodans ärkerival Ismai'l, och Salodans agenter pysslar därför i all försiktighet med att förgifta brunnar, sabotera badhus, förstöra bevattningskanaler uppe i bergen, etc, allt medan Basur hålls glad och passiv av sjuttiosju yppiga konkubiner Salodan skänkt honom. Det enda problemet nu är Basurs häftiga humör, som bland annat kan tändas av hans hysteriska avundsjuka gentemot Ismai'l och Omad Ûl-Shushan, Livgardets befälhavare, men också av hans närmast patologiska (om än väl befogade) misstro mot Trukheunuckerna som kontrollerar mycket av Alkarzan. Detta humör har mer än en gång fått Basur att gå till oöverlagd handling när hans upplevda fiender gjort något som misshagat honom, och är ett hot inte bara mot harmonin i staden, utan också Salodans intrikata planer. Om han bara kunde hitta ett ännu bättre sätt att kontrollera Basur...

Kefal Basur är fet och fryntlig, en varm anhängare av Dunyawa-skolans mer flärdfulla bitar, och vill gärna se sig själv som en beskyddare av de sköna konsterna. Utövare av sagda konster, emellertid, tenderar snarast att se honom som ett stort, om än läskigt, skämt, och de diktare, musiker och målare som vistas vid hans hov gör det oftast av ren fruktan för att säga nej till hans gästfrihet. Med detta sagt är det inte så att det är något fel på Basurs gästfrihet som så, tvärtom; hans fester är stoff för legender, och endast i arrangemanget av nöjen och förlustelser för de inbjudna uppvisar Basur en sällsam glimt av hedonistisk kreativitet som, i ett annat liv, kanske kunnat göra honom verklig heder. Främst av hans uppfinningar är förmodligen Chokladfontänen, ett påhitt så dekadent att tillochmed Amir Ezra nickat gillande åt det. Nyligen satte många nöjet i vrångstrupen, emellertid, sedan poeten Kharim ben Okmar dränktes i fontänen av Basurs livvakt efter att ha misshagat kefalen med en ironisk vers om dennes övervikt. Kharims avhuggna huvud träddes upp på ett spett ovan porten till Basurs palats, fortfarande täckt av torkad choklad.

⚠️ **GitHub.com Fallback** ⚠️