TRÄD:

• Hästkastanj (blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter.)
  

• Lönn (handflikiga blad, 'kanada')
  

• Ek
  

• Vårtbjörk (vanligast i Stockholm, mörkare nere vid stammen)
  

• Glasbjörk
  

• Klibbal (blad - spetsen urnupen)
  

• Hassel (Bladen är stora, nästan runda, vasst dubbelsågade och mjukhåriga, bladbasen är symmetrisk och hjärtlik till skillnad från alm)
  

• Tall
  

• Asp ('dallrande blad', långt bladskaft)
  

• Sälg ( Bladen är stora, ovala och bredast på mitten, kanten är naggad. )
  

• Vanlig Fläder (parbladig, platt blomställning - svarta bär)
  

• Druvfläder (parbladig, sågade blad, uppåtstående blomställning - röda bär)
  

---

Rosväxter Familj Rosväxter, (Rosa SP)

• Slån (små blad, vassa tornar, blommar i maj oftast innan bladen att löven spruckit ut)

• Hägg (starkt doftande, 'nerver går ihop vid kanten', Bladen är ovala och vasst sågtandade - Hägg angrips ofta av fjärilen häggspinnmal)
  

• Rönn (Bladen är parbladiga, har vanligen sex till åtta bladpar och ett uddblad. Småbladen är mörkgröna och vasst sågtandade )
  

• Hallon (ljus undersida )
  

• Stenbär ( en ört i hallonsläktet,)
  

• Humleblomster
  

• Daggkåpa
  

• Älggräs  ( " gräddvita, starkt doftande blommor" - sammansatta blad, ett uddblad - 'små utväxta stjärnor' -     liknar Brudbröd men är högre med mångbladig stjälk,)
  

• Brudbröd ( 'Brudbröd är en allmän karaktärsväxt för torra, solöppna ängsbacka' -  De flesta bladen är samlade i en rosett vid marken och är parflikiga med många likstora, sågtandade småblad. )
  

Korgblommiga växter

Maskros
Tusensköna
Tussilago eller hästhov ( är en liten gul blomma ,  De stora rabarberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.)
Åkertistel ( vanligen så gott som tornlös )

Vallmoväxter

Skelört

Kransblommiga växter

Jordreva (Jordreva är  krypande, Bladen är skaftade och har rundad till njurlik bladskiva med naggad kant.  )
Vitplister
Stinksyska ( 'luktar illa såsom flenörten' - De påminner om brännässlans,Blommorna är mörkt brunröda och sitter samlade i axlika ställningar i stjälkens topp. Kronan är tvåläppig och underläppen har ofta vita teckningar)
Blåsuga (Blåsuga är lätt att känna igen på den pyramidformiga uppbyggnaden med de stora färgade stödbladen.)

Korsblommiga växter

Nagelört ("Blommorna är vita med djupt tvåflikiga kronblad. " , har bladen samlade i en liten rosett vid marken. Stjälken är upprätt och saknar blad, rosettbladen är små, omkring en centimeter långa, och har helbräddad kant)
Löktrav
Backtrav ( "blad helbräddade", Stjälken är kal eller nedtill hårig och ganska sparsamt grenig upptill )
Penningört
Ryssgubbe (stort blad jmf med Sommargyllen)
Sommargyllen (litet blad jmf med Ryssgubbe)

Flockblommiga växter

Hundkäx ( Bladen är triangulära och två till tre gånger pardelade )
Kummin (kan lätt kännas igen på de små finflikiga bladen som sitter vid basen av bladslidorna)
Spansk körvel ( Spansk körvel ser mest ut som en stor och tät hundkäx, men känns lätt igen på sin starka doft, sina ljusgröna håriga blad och speciella frukter. ->Om man gnuggar bladen luktar de starkt av anis eller bröstkaramell. )
Kirskål (kärs)

Stenbräckeväxter

Mandelblomma

Nässelväxter

Brännässla

Ranunkelväxter (Ranunculus, smörblommor)

Vitsippa
Blåsippa (bladen, tre tydliga lober )
Svalört ( hjärtformade blad "Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna genom sina hela blad och stora blommor med många kronblad - Bladen är rundat hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant." )
Kabbeleka/Kabbleka ('Gillar fukt' -> Bladen är glänsande mörkgröna och njur- till hjärtformade med naggad kant)
Majsmörblomma ( Vid basen av stjälken sitter ett fåtal skaftade basalblad med njurlik eller hjärtlik omkrets och som i varierande grad är uppflikade, ofta med tre till fem huvudflika) 
Vanlig smörblomma ( inga räfflor på stjälk )
Revsmörblomma (räfflad stjälk, en vältuvecklad blomma till skillnad från Majsmörblomma)
Trolldruva ("vanligen tre gånger pardelade", med vita blommor som sitter samlade i korta, täta, toppställda klasar.Bladen är stora, nästan vågrätt utbredda och vanligen tre gånger pardelade)

Gräs - Poaceae - har noder, har snärp

1. Vårbrodd (just nu mkt 'vitt' i den )
2. Ängskavle
3. Hundäxing ( en bak och en framsida )
4. Ängsgröe ( "ax åt alla hållt" -lik vitgröe, större, den är ganska styv, "översta bladet är kort, det når inte över vippan")
5. Vitgröe ("ax åt alla hållt" -liten pyramidformad vippa,  Bladen är ljusgröna )
6. Lundgröe (trivs i skugga - "Inte tuvor, utan bestånd. Blad står nästan ut vinkelrätt." )
7. Bergslok  ('slokar', vacker) - latin "Melica nutans"
8. Fårsvingel (ofta finns fjolårets gräs i tuvan eftersom ingen betar)
9. Rödsvingel ("ax åt två håll", Strörre än fårsvingel , blir röd om den står i solen.)
10 Kruståtel ( växer torrt - 'ibland krusig', platta blad)

Släkte Carex (Starrsläktet i Familjen halvgräs )

 Deras strån är oftast trekantiga och saknar ledknutar
 Ex. Hundstarr ('strået skenbart är oleda', inga noder, trekantig stjälk)

Tågväxter

Vårfryle ('fyrverkeri', latin Luzula Pilosa "Artnamnet pilosa kommer av latinets pilus (hår) och betyder hårig")
Knapptåg

Viveväxter

Gullviva (  med en basal bladrosett och en två till tre decimeter hög blomstängel med gula blommor. Bladen är oregelbundet tandade i kanten och har en tvärt avsmalnande bladbas. Den bladlösa stängeln )

Mistelväxter

Mistel

Strävbladiga växter

ex, skogsförgätmigej eller äkta förgätmigej (förgätmigej:ejer)

Ripsväxter

Måbär (uppstående klasar, Bladen är små, grunt treflikiga och särskilt på undersidan glänsande.)

Berberisväxter

Berberis (**tornig** buske som kan bli över två meter hög. 'vaxartade blad' Bladen är omvänt äggrunda med sågad kant,gula blommor som har en stark unken doft)

Flenörtsväxter

Flenört ('luktar illa såsom stinksyska' Bladen sitter motsatta och är spetsigt äggrunda med tvär bas och grovt och ojämnt sågad kant.)

Lökväxter

Ramslök

Fräkenväxter

Åkerfräken (inte grenad)
Skogsfräken (Stjälken är rikt grenig och grenarna är smala och har talrika sidogrenar)
Sjöfräken (ta det på habitat? "helst i vatten och i sumpiga ..."  med ogrenad eller mycket sparsamt grenad stjälk 

Ärtväxter

Gökärt ('småbladen är långsmala och saknar klänge.')
Häckvicker ('Bladen är parbladigt sammansatta med 4 till 8 småblad och längst ut finns ett klänge. ')

Violläktet - känna igen släktet

ex. ' styvmorsviol'
'Vanligen har violer hjärtformade blad och asymmetriska blommor med fyra uppåtriktade kronblad, två på varje sida, och ett bredare som är nedåtriktat.'

Örnbräkenväxter (Ormbunksväxter)

Örnbräken

Träjonväxter (Ormbunksväxter)

Träjon

Majbräkenväxter (Ormbunksväxter)

Majbräken

Näveväxter

Midsommarblomster / Skogsnäva

Trebladsväxter

Ormbär ('som en spindel')

Slingeväxter

Slingor ( vattenväxt )

Slideväxter

Ängssyra (större än bergsyra)
Bergsyra (mindre, 'hillebardlika' blad )

Konvaljväxter

Liljekonvalj

Sparrisväxter

Getrams ('likhet med Liljekonvalj')

Grobladsväxter

Groblad
Teveronika

Ljungväxter

Blåbär
Lingon ('läderartade blad')
Ljung

Porsväxter

Pors ( "oansenliga blommor som sitter samlade i korta axlika hängen","Bladen sitter strödda och är gråaktiga, omvänt lansettlika")

Snyltrotsväxter

"Natt och Dag" eller Lundkovall

Kaprifolväxter

Skogstry (Korta skaftade blad, blommor har överläpp. "*Bladen sitter motsatta* och är grågröna och mjukhåriga med helbräddad kant. Skogstry blommar i maj med gulvita blommor som sitter parvis på korta skaft från bladvecken. Blomkronan är tvåläppig och omkring en centimeter lång,"

Nejlikväxter

Tjärblomster (Plantan består av en enda stjälk -klibbig substans -  blommor högst upp i en blomställning)

Fetbladsväxter

Kärleksört

Amarantväxter

Svinmålla ('ogräs' - Stjälken är upprätt, ofta ganska hård och mer eller mindre rödstrimmig. Bladen är variabla i form, men är vanligen trekantiga med glesa tänder och killik bas)

Måreväxter

Stormåra (Mårorna känns igen på att deras blad vanligen bildar en krans runt stjälken )