A1A3 Kapitel 5.3 - DJI-Sweden/TS_EDU GitHub Wiki

Om du flyger en multirotor-drönare ska du först av allt kontrollera den medan den är i luften på låg höjd. Det gör du genom att lyfta den ungefär fem meter ovanför mark och sedan låta den stå och hovra i den positionen. Lyssna här efter ovanliga ljud och kontrollera att styrningen reagerar normalt och att batterinivåerna är tillräckliga. Kontrollera till sist att gps:en fungerar som den ska.

Före start

• Gå igenom uppdrag: vem är fjärrpilot och vilken roll har eventuellt andra medverkande personer? Vad vill ni uppnå med flygningen?
• Kontrollera drönarsystemet: propellrar, batterinivåer, transportskydd, gimbal och eventuell kalibrering av kompass. Ställ in RTH och dess höjd om sådana funktionaliteter finns och kontrollera eventuella felmeddelanden.
• Området för flygning: gör en riskanalys. Finns det master, träd, människor? Finns störningskällor som metall eller antenner? Vid flygning över vatten – stäng av sensorer. Du behöver också kunna säkerställa säkerhetsavstånd till människor och bebyggelse enligt vad som sägs i reglerna för just den klass du flyger. Du bör också tänka på om du behöver sätta upp avspärrningar, skyltar eller behöver ta hjälp av andra personer för att upprätthålla säkerheten.
• Startplats: ha gott om plats runt omkring och starta från en slät och jämn yta.
• Väder: kontrollera temperatur, vindens riktning och hastighet samt risk för turbulens och dimma.

Det är viktigt att du som fjärrpilot hela tiden håller fingrarna på radiosändaren. Se också till att radiosändarens antenner är riktade på rätt sätt mot drönaren för bästa möjliga mottagningsförmåga. Det är extra viktigt vid flygning på långt avstånd.

Flyg aldrig över 120 meter ovanför mark eller längre bort än du kan se din drönare. Du måste också kunna hålla kontroll på området under och kring drönaren hela tiden. Försök att stiga till optimal höjd för att minska risker eller oväsen och undvik att flyga över djur, elektriska ledningar och byggnader. Du får i de allra flesta fall inte flyga över människor. Kontrollera vad som gäller för den klass din drönare tillhör.

Du får inte heller störa pågående verksamheter eller nödinsatser, om du inte fått tillåtelse från räddningstjänst. Landa genast drönaren om någon helikopter eller annan lågt flygande farkost närmar sig området. Om människor eller djur rör sig mot det område där drönaren är, flyg åt motsatt håll till en säker plats och avvakta tills faran är över. Om detta inte går eller vid en trängd situation – avbryt flygningen helt och landa.

Figur 20 Polis och ambulans under utryckning

Nödsituationer kan uppstå när du minst anar det och då gäller det att vara beredd. Det kan röra sig om alltifrån fel i drönarens system eller konstruktion till missöden som beror på naturen och väder. Här är några exempel på vad som kan hända:

• Kompassen störs ut

Kompassen kan störas i områden med mycket elektroniska störningar, till exempel där det finns elledningar, antenner eller större metallföremål. Genom att då röra sig uppåt och låta drönaren stiga i höjd kan störningarna minska och drönaren hitta tillbaka till sin magnetiska riktning. Men kom ihåg att den trots detta inte får stiga över maxhöjden.

• Vad händer om motorn går sönder?
  Olika drönare har olika många motorer och reagerar därför också på olika sätt vid motorhaveri. Exempelvis är det troligare att en mindre drönare med färre motorer inte skulle klara av ett bortfall och därför krascha. Däremot skulle drönare med många motorer (sex stycken eller fler) eventuellt klara av att fortsätta flyga och landa säkert. En drönare med fasta vingar kan med hjälp av dem landa mjukare utan motorer vid haveri.

Vissa typer av drönare har autorotering som funktion vid motorhaveri. Det innebär att drönaren börjar rotera i stället för att falla rakt ner mot marken och på så sätt får den en mjukare landning. Det ger dessutom dig och andra i omgivningen mer tid till att ta skydd för den fallande drönaren. Ta därför reda på hur din drönare fungerar och vad den klarar av.

Figur 21 Kraschad drönare

• Isbildning och minusgrader kan leda till haveri

Det kan bildas is på propellrarna. Då skapar de inte den lyftkraft de behöver för att genomföra en säker flygning, vilket i värsta fall kan leda till haveri. Vissa drönare har säkerhetsspärrar som går igång vid isbildning. De gör då en autolandning. Man kan inte styra drönarens sjunkhastighet, men däremot kan man styra dess flygväg och på så sätt undvika hinder.

• Om radiosändaren tappar kontakten med drönaren

Kontakten mellan radiosändare och drönare kan tappas. Om RTH aktiveras, är det viktigt att du ställt in en säker höjd för en automatisk hemfärd.

Figur 22 Situation där handenheten har tappat kontakten med drönaren

Dessutom är det viktigt att du gjort de inställningar för RTH och startposition som passar bäst för det specifika tillfället. Om drönaren exempelvis flyger över vatten och du själv befinner dig ombord på en båt som rör sig, kan det vara lämpligt att inte låta drönaren flyga tillbaka till startpositionen och på så sätt landa i vattnet. Då är det lämpligare att luftfartyget följer radiosändaren eller dig genom att du placerar ut nya startpositioner under flygningens gång. Detta kan vara bra att ha med i en checklista före flygningen så att du hela tiden är beredd på vad som sker vid aktivering av RTH.

• Nyfikna fåglar i vägen

Det är viktigt att ha god uppsikt över andra luftfartyg i luftrummet men också över fåglar. Fåglar är ofta nyfikna, ibland även aggressiva och kan utgöra stora störningsmoment och risker. Om du flyger över vatten, ska du också tänka på att fåglar gärna flyger lågt över ytan. Om du under flygning har nyfikna eller aggressiva fåglar i närheten av din drönare, ska du överväga att landa och avbryta flygningen.

Figur 23 Drönare som blir attackerad av fåglar

Du kan landa både automatiskt och manuellt. Ett vanligt sätt är att aktivera RTH och låta drönaren automatiskt flyga tillbaka till startpositionen eller radiosändaren för att sedan landa automatiskt – eller att du väljer att ta över och landa manuellt.

Du måste kontrollera om det finns några hinder eller risker i landningsområdet. När du gjort det, ska du landa drönaren på ett säkert avstånd från de eventuella hindren och människorna. Om du ska landa med en drönare med fasta vingar krävs ett större område utan träd och hus.

Figur 24 En person som landar en drönare

Till sist stänger du av strömmen till drönaren och landningen är avklarad!

Under flygning

• Starta flygning: lyssna efter ovanliga ljud, kontrollera att radiosändaren och gps:en fungerar som de ska och att batterinivåerna är tillräckliga.
• Under flygning: håll radiosändaren på rätt sätt, flyg inte över 120 meter eller över djur, människor och byggnader. Stör inte räddningsinsatser.
• Var beredd på nödsituationer: rör dig uppåt om kompassen störs, ta reda på hur din drönare fungerar vid motorhaveri och isbildning på propellrar, se till att ha rätt inställningar vid aktivering av RTH och håll uppsikt över och avstånd till fåglar.
• Landning: landa antingen manuellt eller automatiskt på ett säkert avstånd från eventuella hinder och människor.